Äntligen får jag rita och modellera med kod

Nu läser jag en kurs som jag alltså har längtat efter sedan årskurs ett! Då fick jag se att man kunde programmera för att dynamiskt bygga upp t ex 3D-modeller och textur istället för att göra allt för hand. Som att kunna dra i en slider för att justera antalet träd i ett landskap och att de då placeras ut i olika storlekar på positioner som ser naturligt ut. I slutet av kursen ska vi göra individuella projekt med väldigt fria tyglar, så jag klurar på idéer! Hittills har vi haft en första labb som gick ut på att skriva en procedurell shader vilket var superkul när polletten föll ner. Det som först kändes klurigt var att denna shaderfunktion bara tar emot pixelns position, men att det ändå skulle kunna bli ett sammanhängande mönster.. Här intill är några mina favoritresultat. Hörs!

Resultat av programmeringslabb med användning av Perlin noise. Varje pixel får sin färg av samma funktion!

Veckans kluring: Bästa sätt att driftsätta app och hemsida?

Den här veckan har jag och Ronja klurat mycket på hur vi ska driftsätta vår uppgradering av Campuskost. Den nuvarande hemsidan ligger uppe som en WordPress-installation på webbhotellet Binero och att det blev så var mest för att min mamma hade det webbhotellet när vi körde igång. Som jag minns det visste jag nog inte heller vilka andra alternativ till traditionella webbhotell det fanns och definitivt inte hur saker hängde ihop. Ett tag visste jag inte ens vad jag skulle googla på eller hur jag skulle formulera mina frågor till andra. Det var nog något i stil med ”How to deploy..” som jag letade efter. Jag önskar att jag hade kunnat säga att men nu är det glasklart men oh jag har fortfarande en hel del kvar att lära om den biten. Jag blir fortfarande extra imponerad när någon fått upp sin app för nerladdning eller sin hemsida up and running med databaser och allt, det blir väl så när något känns svårt och lite mystiskt. Som jag nämnde i förra inlägget så testade vi att driftsätta vår applikation i Microsoft Azure som verkar vara en typiskt bra grej att kunna. Att skapa en webbsida med statisk html tog bara några minuter men när vi ville ladda upp applikation som vi bygger med node.js blev det lite krångligare. Med node.js har vi nämligen möjlighet att använda moduler med kod från exempelvis npm (node package manager) och då behöver vi kunna konfigurera detta för att kunna köras när vi laddat upp till någon annans server. Två sätt att lösa det på som jag förstått det är att bygga ihop filerna via kommandotolken innan vi laddar upp filerna, eller att vi konfigurerar servern att köra rätt kommandon automatiskt åt oss när vi skickar upp ny kod. Det andra sättet är smidigare när det väl fungerar men samtidigt klurigt då felmeddelanden inte alltid är lika lättåtkomliga på målserven jämfört med när vi jobbar mot localhost på våra datorer. Hur som helst, när vi väl fick det att fungera på Azure kollade vi närmre på vad det skulle kosta oss efter det att provperioden är över – och då strök vi det alternativet haha. Lite kunskap rikare iallafall. Nu är vi mer inne på att använda Netlify (rätt likvärdigt GitHub Pages tror jag) verkar passa våra behov bättre –  wiho tack för tips Pontus! Det var hyffsat enkelt att sätta upp så att wehbsidan nu uppdateras så fort vi skickar upp kod. På många tjänster för att driftsätta sina applikationer finns möjligheten att ladda upp allt som en zip-fil men på det sättet förlorar man en hel del kontroll, t ex av versionshantering, så det kändes viktigt för oss att koppla till Git. Vi har stött på begreppet Continuous deployment som vi ska undersöka vidare vad det innebär och så har vi fått tips om Progressive Web App​s som alltså kan låta oss ha en och samma applikation för både mobil och webb men att det ändå ser ut som en mobilapp. Val av databas är annars nästa steg för oss. Jag har tidigare nästan enbart använt SQL när det kommer til databaser men nu ska vi kika på Firebase och MongoDB som alternativ. Vad vi får lära oss va! Vi har skapat en prototyp i verktyget Figma och denna ska vi nu använda som stöd när vi programmerar, och utveckla vidare vartefter. Sneak peak nedan! Var beredd att bli haffad som användartestade snart. Tills dess, ha det fint och nörda gärna ner dig i något du med.

Vår prototyp i Figma

Reka exjobb i djurparken

De där två veckorna jag hade att spendera är nu inne på slutspurten och som kort utvärdering: mmh det var nice. Jag skulle kanske fortfarande vilja bli bättre på att finna ro i att göra ingenting i flera dagar, eller jag vet inte?? Gissar på att ordet myspyssla inte är särskilt beskrivande för de flestas öron men haha låt mig beskriva denna favoritsyssla. När jag myspysslar så håller jag på med något som jag själv fått för mig att göra och det är ofta kreativt eller har med organiserande av livet att göra – och alltid med något favoritalbum spelandes i bakgrunden. De här veckorna har det blivit mycket sånt så det har varit skönt. Jag har rensat mina prylar i Västerås och ser nu fram emot att faktiskt trivas i mina gamla rum. Så ut med säkert 50 prylar och in med en ny.. det blev en bullet journal till slut! Jag som både är ett stort fan av planering och målsättning samt det pyssliga lär ju tycka att det är kul tänker jag. Annars har de här dagarna bjudit på bästistid, träning, familj, soffhäng och Halloweenfirande bland annat. Några halvdagar var jag på Gaia och kodade vidare på det projekt jag påbörjade i somras. Det vore kul om projektet kom till verklig användning sen så vi försöker knyta ihop säcken lite. Något som redan är kul är att jag nu får användning av sådant jag lärt mig där. Jag och Ronja jobbar nämligen vidare med vårt projekt Campuskost nu och inför vår nystart testar vi att använda Microsoft Azure, som kortfattat är en molnplattform för att bygga och hosta applikationer. Kan berätta mer senare men vi började idag och det var lite klurigt att få helheten att fungera. Vi får nog sova på saken och kämpa vidare helt enkelt.

Och ja! Såklart kommer här en uppdatering på vårt första Kolmårdenbesök kopplat till exjobbet. Här går det att läsa om själva testet som gjordes den dagen, så kan jag ta det lite mer kortfattat här. Det kändes superskoj att bli insläppt på djurparken och se mer av arbetet bakom kulisserna. Tekniken som användes under dagen är kopplat till projektet som jag och Amanda ska göra, så att få se redan nu hur det fungerar i praktiken var toppen. Det ser ut att snart bli ett till studiebesök, fast då på Axis som har kameror och kompetens som lär komma till användning för oss. Imorgon börjar mina sista vanliga kurser på LiU.. vad galet. Hörs!

Höst-update

Höstens första läsperiod avslutades i fredags och sen dess har jag mest bara pustat ut. Helgen har fyllts med skogsutflykt, tjuvstartad glöggsäsong och mys-fixande på rummet. Behovet av att få skriva av mig har gjort sig tillkänna i flera veckor egentligen så nu får det bli mycket på en gång. Så det blir en blandning av hur gått med höstens kurser, engagemang och steg framåt gällande exjobbet (!) 

I torsdags träffade vi HiQ som också är involverade i projekt Ngulia. Vi fick veta mer om vad som finns i nuläget och bilden om vad vårt arbete kan handla om blir mer och mer konkret. Imorgon ska jag och Amanda få följa med till Kolmården när ett stort test där en del av Ngulia-systemet används. Det blir ett tillfälle att hälsa på de från Kolmården som vi lär samarbeta med senare och andra inblandade. Jag är löjligt pepp på att få besöka djurparken när det egentligen är stängt för besökare — föreställer mig ungefär lite som i filmen natt på museet haha. 

Den är läsperioden har jag läst två kurser, Artificial Intelligence for Interactive Media och Network Programming and Security. I nätverkskursen har vi gjort en del programmeringsuppgifter med kryptering, säkra uppkopplingar med mera. Som miniprojekt i slutet av kursen så skapade Samuel och jag en liten miniräknade som egentligen är något helt annat. Det som händer när man startar miniräknaren är att en keylogger körs igång i bakrunden och skickar vidare det man skriver till en viss mailaddress. Kul men också läskigt att förstå hur lätt det var att sätta upp ett sånt lurigt program. I AI-kursen byggde jag och Emma upp ett spel i Python där vi själva inte behöver styra spelaren, woah! Så lyxigt att kamma hem 6 hp för att sitta med ett så roligt projekt, speciellt då jag har velat lära mig Q-learning sedan ett helt år tillbaka. För då satt jag och försökte få ihop ett bidrag till en tävling där man skulle bygga en AI-bot och jag inte kände till teknikerna ännu, så det blev bara pannkaka av den koden. Lyckligtvis så gick det här projektet bättre! 

Förutom sista veckan har den här perioden varit rätt lugn. Några inlämningar och ett projekt med redovisning på slutet bara. Vissa veckor blev rätt intensiva ändå i och med extraknäck som kursassistent, men det är samtidigt något som jag tycker är stimulerande. I den ena av kurserna blev jag tillfrågad om att hålla en timmas föreläsning om prototyputveckling, och det lät ju svinläskigt så jag sa ja. Det är väl lite så jag tar mig framåt i livet antar jag. Att prata inför en publik är ofta med i topplistan över saker som folk är rädda för, och det har garanterat varit med på min också. Det här senaste året har jag utsatt mig själv för så många sådana tillfällen att den oron börjar försvinna. Snart kanske jag är redo för steget att få in lite karisma också haha. Oron behöver inte egentligen handla om att plötsligt tappa bort orden under presentationen utan snarare att ibland slås av tanken ”varför ska jag stå där och prata om det här överhuvudtaget”. Liksom mer i stilen vem tror jag att jag är — små släng av impostor syndrome kanske. Flera vänliga själar har varit snälla och meddelat sin uppskattning, tack ska ni ha för det gör mycket när man kastar sig ut sådär. 

Nu har jag två hela veckor innan mina två sista kurser drar igång. Jag har höga förväntningar på mig att ta vara på chansen att vila och göra sådant jag sett fram emot att göra nu när jag har tiden. Sånna där saker som att se på Wreck it ralph 2, koda, pyssla eller måla något och bara se vad det blir. Kanske visar något sen. Tills dess kommer här en bild från helgens höstpromenader, industilandskapet i Norrköping där campus ligger och så en bild från Femmans Fest – vår lite tidiga examensfest. Hörs!

Mina drömmars exjobb. händer det??

Det saknas kanske någon underskrift, men JA jag tror det händer (!!). Jag har så länge haft drömmen/målet om att någon gång kunna kombinera mitt intresse för programmering och systemutveckling med kärleken till savannen och vilda djur. Något år innan jag fick nyss om min nuvarande utbildning reste jag till Zimbabwe för att volontärarbeta och jag har inte kunnat släppa det sen dess. Det var under gymnasiet och när kom tillbaka kände jag mig så opepp – varför skulle jag sitta i Sverige och plugga man kunde vara mitt bland lejon, elefanter och så engagerade människor. Flera av de jag träffade där blev kvar, en började jobba på heltid med organisationen ALERT och en annan engagerade sig i ett imponerande projekt (Midlands Children Hope Project) för barn och ungas framtid i Zimbabwe. Men som sagt jag var hemma igen. Min gymnasielärare Helen lyckades då pricka in precis rätt ord och min motivation var tillbaka. Hon sa något om att jag kan ju göra en ännu större skillnad om jag förstår helheten, lär mig om teknik som kan hjälpa i större skala. Och ja, att vi letade fällor till fots stoppar ju inte illegal handel och jakt i det stora hela. Nu, ungefär fem år senare planerar vi exjobb som handlar om att stoppa Afrikas tjuvjägare?! Lite komiskt att jag spenderat timme efter timme med att leta upp organisationer i världen som eventuellt skulle kunna ta emot ett sånt här exjobb, och så fanns det ett perfekt projekt mitt framför näsan på mig. Det är ett projekt i samarbete med bland annat forkning vid Linköpings unversitet, Kolmården och Kenya Wildlife Service. Som det ser ut nu så lär vi (jag och exjobbspartner Amanda Tydén) utveckla och testa en klassificeringsalgoritm som ska köras i diskreta kamerastationer på savannen. I drömscenariot får vi åka ner till Kenya och sätta det hela i drift, tänk om!! Jag håller tummar och tår om att projektet överhuvudtaget spikas snart. // tjej med fjärilar i magen

Info om projekt Ngulia på Kolmården
Från min resa till Zimbabwe för 5 år sen

MT – Årskurs 5 ?!

Imorgon börjar mitt sista läsår på civilingenjörsprogrammet i medieteknik. WOW. Jag har ju faktiskt inte läst några masterkurser på Linköpings universitet än så det ska bli spännande, som ännu en nystart liksom. I övrigt börjar jag bli nöjd med föreläsningar, mikrorummet i Täppan och tentapluggande. Jag ser framför mig hur hösten mestadels kommer att gå ut på att djupdyka i projektarbeten och reka exjobb. Dessutom insåg jag nyligen att jag har 6 hp extra i bagaget och kan därmed fokusera på 2 kurser i taget nu per läsperiod vilket känns väldigt skönt. Inte minst för att ta vara på tiden med vännerna här innan det ska flyttas hit och dit i landet och världen, det gör redan ont i mitt nostalgiska hjärta. 

Sen gillar ju det där som är lite läskigt men ändå genomförbart och utvecklande. Så nu är jag återigen i full gång och extraknäcker/assisterar på universitetet, delvis likt tidigare år men med några moment som blir utmanande för mig. Något som är helt nytt för mig är jobbet som klassföreståndare för en av de nya MT-klasserna. Jag skulle gärna vilja nå den punkten där man inte behöver oroa sig mer än nödvändigt gällande att prata inför folk. Att vara klassföreståndare innebär runt 10-15 timmars snack inför en klass utspritt över terminen, dvs en bra övning och med ett syfte jag kan känna ett uppriktigt engagemang till. Okej att det inte är alltför spännande att presentera information om CSN, men när det kommer till ämnen som jag tror att jag skulle kunna göra en skillnad för någon så blir det plötsligt häftigt. Jag får chansen att dela med mig av tankeställare, tips och studieteknik som jag känner är värdefulla med 5 år framför sig. De andra engagemangen gäller två programmeringskurser som jag nu får chansen att ta mer ansvar i som kursassistent. Jag tycker fortfarande det är lite svårt att dela med mig av tankar och känslor innan något är avklarat – så någon mer uppdatering lär komma senare i höst. Samma sak kanske ni känner igen från när jag hade prestationstunga moment i USA – ni fick läsa ”puhh jag klarade det” i efterhand snarare än tankarna från när jag var mitt i det och alltså inte var i mål än. Kanske att jag har fått för mig att det är svårare att tillämpa fake it ’til you make it om jag är öppen med vad jag blir nervös inför. 

Vi hörs,

Sommarjobb – update

Nu har jag varit på Gaia och kodat i fyra veckor. Jag som tänkte uppdatera redan efter första dagarna men datorn hemma har mest stått och dammat. Det kan den gott få göra under sommaren, fast samtidigt finns det så många fritidsprojekt jag skulle vilja grotta ner mig i. Jag vill koda om den här hemsidan lite, göra ett uppswing med Campuskost, prototypa appidéer och leka runt med frameworks och kodbibliotek jag inte testat förr. Dras mellan det och att ge mig ut i sommaren och sommaren har fått prioritet. En helg åkte jag upp till Hälsingland för att hälsa på farmor, bli myggbiten i kantarellskogen och fiska med lillebror i den spegelblanka sjön intill stugan. Nu senast följde jag med Samuel till ett torp småland och hade det mysigt. Kom hem mätt och belåten efter en massa god mat, trötta ben efter fina löpturer i skogen och inte minst ett par liter bär. Vardagskvällar har fyllts med promenader, vänner och mysiga konserter. Andra kvällar har jag ringt upp blivande MT-studenter eller så har det plötsligt blivit läggdags innan jag hunnit gjort något vettigt alls. Försöker att inte hänga allt för mycket på mobilen och jämföra min sommar med andras.

Åter till sommarjobbet. Som jag nämnde i ett tidigare inlägg jobbar jag med ett projekt som rör kollektivtrafiken. Min uppgift i stora drag är att generera linjesegment utifrån listor av koordinater för alla busslinjer, med målet att kunna göra bättre uppskattningar av när en buss är framme vid en viss hållplats. Detta för att när är busslinjerna defineras av bara punkter är det svårt att plocka ur information om medelhastighet på en viss sträcka eller vart flera bussar går parallellt. Så det här problemet har jag klurat på, skissat, testat och gjort om fram och tillbaka. Det kändes lite frustrerande att tiden flyg förbi lite väl snabbt de första veckorna utan att jag fick till ett resultat jag var nöjd med. Lösningarna såg så enkla ut på skisspappret men när den rikiga datan kom in i bilden blev det allt krångligare. När linjerna gick parallellt bara för en kort stund i en rondell eller när den ena linjen svänger av på ett ställe där den andra inte ens har en punkt. Är väl inte helt nöjd i skrivande stund heller men det går framåt och jag är glad över att lära mig mer om Microsoft Azure. Lär mig om virtuella maskiner, build och release pipelines, stream-data och serverlösa funktioner. Jag börjar få en klarare bild om hur vilka steg man kan ta för att driftsätta sina projekt från att sitta och koda lokalt, sånt vi inte riktigt fått lära oss i programmeringskurserna. När det gäller segmenteringen av busslinjer har det krävt mycket tankekraft gällande datastrukturer och geospatial analys (avancerat begrepp tjoho). Nu får det vara läggdags så jag orkar tänka imorgon också. Hörs!

Börjar landa i att ha landat

Nu har jag varit hemma i Sverige i en vecka och ett par dagar och har farit fram och tillbaka mellan Västerås, Norrköping, Skåne och så Norrköping igen. Träffat familj och vänner, packat upp, packat ner igen och flyttat, firat midsommar, sovit. Jag har nästan känt mig lite berusad när jag sprungit runt i Norrköping nu i dagarna, allt är liksom nytt och gammalt på samma gång och det är förvirrande att andra inte delar den känslan med mig.

Nu börjar det lägga sig och jag känner mig mer och mer redo för sommaren. Jag brukar sätta upp 3-4 saker för varje kvartal som jag vill fokusera på, att liksom kunna falla tillbaka på om det blir för mycket eller om jag blir rastlös. För sommaren i år är mina fokuspunkter: Tid med familj & vänner, Sommarjobbet på Gaia, och att vara snäll mot kropp och knopp. För något att jämföra med, när fokus har varit något pluggrelaterat så kanske sömnen eller relationer fått lida lite ibland. Exempelvis under de tre senaste kvartalen har ’Plugg på Stanford’ varit en fokuspunkt, så det känns rätt skönt att byta ut den mot något mildare. 

Annat som jag gärna vill lägga tid på i sommar är förberedelser inför att vara klassförestådare i början av nya läsåret, måla väggarna i mitt nya rum och fixa om lite här på hemsidan. Kanske pyssla lite smycken, teckna, knåpa ihop en fotobok från USA och annat sådant som jag tycker är så mysigt. Jag lär också fundera på hur jag vill lägga upp sista kurserna innan exjobb – få klart allt redan innan jul eller sprida ut dem på två terminer, det vill säga plugga lite på halvfart. 

Igår hade jag en introdag på Gaia inför sommarjobbet och det känns toppenbra! Projektet som jag ska få jobba med (Gaia Public Transport) låter spännande och kommer innebära mycket nytt. Jag kommer lära mig mer om att lösningar inom internet of things (i detta fall signaler till och från bussar, digitala skyltar, hållplatsutrop osv) samt molnbaserad utveckling med Microsoft Azure vilket är rätt nytt för mig. Jag känner mig väldigt taggad på att kunna grotta mig in i ett specifikt projekt för ett par veckor, i kontrast med plugglivet och typ 10 bollar i luften samtidigt. På måndag börjar jag på riktigt, lär komma fler uppdateringar! 

Jetlaggad och glad någon timme efter att ha kommit hem

Jag fixade ett år på Stanford?!

Galet.. Likt ett par andra gånger den här quartern kunde jag verkligen inte föreställa mig hur allt skulle bli klart ett par dagar innan deadlines. Speciellt nu i helgen när dagarna också fylldes med lite fest, dansshow och poolhäng. Det blir klurigt att prioritera när man vet att alla vänner kommer att splittras kort efter alla finals. I onsdags hade vi presentationer för alla tre slutprojekt, varav ett skulle presenteras två gånger. Det var en trött Sara som lämnade campus vid tiotiden men på ett sätt var det ändå skönt att beta av allt på samma dag, nervositeten hann liksom släppa rätt mycket redan efter första.

Projekten för denna quarter har varit:
– Research om hur användare uppskattar avstånd i virtual reality ( Team om två i VR-kursen )
– Designa en mobilapp som uppmuntrar användare att leva miljömedvetet, genom en gnutta gamification och AI ( Team om fyra i kursen Designing Solutions to Global Grand Challenges – Human-Centered AI)
– Implementera ett videoverktyg där någon som dansar i en video klonas baserat på sina rörelser – hehe mest för skoj skull och med denna GIF som inspiration ( individuellt projekt i kursen Computational Video Manipulation)

Dagen blev lite extra intensiv i och med att två av redovisningarna krockade ( vilket jag insåg samma morgon ) så fick springa emellan en del. Det kändes lite tråkigt att behöva lämna videokursen innan slutsnacket för det har varit en av mina favoritkurser och det var liksom sista klassrumsupplevelsen. I VR-kursen hade vi demo och poster session vilket gick bra, det var ett väldigt avslappnat event. Sedan ett trevligt men också mer seriöst avslut på dagen med middag och presentationer för jury och allmänhet i designkursen. Det är ofta under sånna tillfällen man påminns om vilket plats vi är på; när en av grupperna hade presenterat kommenterar en ut juryn att deras idé var väldigt lik det utsprungliga konceptet för Craigslist. ’Vi borde se till att koppla ihop er med Craig, han skulle tycka det var kul att höra’. En annan rolig grej var att vårt projekt vann pris för bästa HCI ( human-computer interaction ) vilket är kursens huvudämne – wiho!

Jag har egentligen kvar att skicka in rapporten och koden för videoprojektet senast måndag, men jag anser mig själv som klar redan. Liksom, har jag tid över kommer jag finslipa på arbetet för att det är ett roligt projekt men annars får det vara bra som det är. Så nu ska jag njuta av sista (?!) veckan här 😃

Här kommer ett par bilder från helgen också!